Vad gör man när någonting gör så ont att man inte kan vara stilla? Du kan inte sitta, stå eller ligga ner utan att det gör ont. Du ligger i sängen och vänder från höger till vänster, vänster till höger, till sist reser du på dig. Du reser på dig för att ligga ner är oumbärligt. Förhoppningsvis är det lättare. Det är det inte, det gör fortfarande så att du inte kan vara stilla. Du måste hela tiden röra på dig; sparka med benen, klia dig på näsan, knäppa med fingrarna och bita på naglarna. 

 

När någonting gör så ont känner du dig liten, ensam och vilsen. Du vet inte vad du ska ta dig till eller vart du ska vända dig. För faktum är att ingenting kan få smärtan att försvinna på riktigt, en alvedon eller ett tillfälligt "tidsfördriv" kan lindra och för tillfället bedöva. Men det kommer tillbaka, det kommer alltid tillbaka och då är det omvänt. Smärtan bedövar alla alvedon och alla "tidsfördriv" som finns. Smärtan finns kvar oavsett vad du gör och du önskar tyst för dig själv att du var någon annan, någon annanstans. Du upprepar för dig själv gång på gång att du skulle göra vad som helst bara du slapp en liten del.

 

Tillslut bedövar smärtan allting, den tar över. Du är den smärtan, du bedövar allting som skulle kunna göra det bättre. Du gör det omöjligt att vara stilla.