Jag får väldigt ofta frågorna vad ska du bli när du blir stor eller vad blir man om du pluggar det. och det börjar reta gallfeber på mig nu. Inte för det är dåliga frågor eller ens för att det är jobbiga frågor - utan för att det i mina öron låter så självklart. 

 

Jag studerar svenska (b-kursen för att vara korrekt) på universitetet. För att vara tydligare tillägger jag alltid att jag ska bli språkvetare och genast kommer frågan vad blir man då? Ja, vad blir jag? Allting hänger egentligen på mitt huvud- och biområde. Mitt huvudområde är svenska (professionell svenska A, B och C) och mitt biområde låtar åt retorik eller litteraturhistoria (a-, b-, och c-kursen då). Som språkvetare kan du bli bland annat journalist, tolk, översättare, litterär agent, copywriter och chefredaktör - för att bli tolk eller översättare krävs naturligtvis en examen i två olika språk och för resternade yrken krävs det andra saker. Jag satsar på journalist och behöver då svenska A, B och C samt retorik eller liknande. 

 

Mitt andra dilemma är vad jag ska säga när någon frågar vad jag gör. Ja, jag pluggar svenska. Jaha? - ungefär. Jag pluggar svenska - ska bli språkvetare. Vad innebär språkvetare? Okej, jag håller på att ta min kandidatexamen i svenska. JA!! Äntligen. Det ska jag säga i fortsättningen. En kandidatexamen i svenska är inte = språkvetare, men det är halvvägs. (Om jag har förstått systemet rätt.) Dock känns det som att jag är inne på C-kursen och min C-uppsats och riktigt där är jag ju inte ännu. But still, det bästa hittills!

 

Så, JAG SKA BLI SPRÅKVETARE. JAG HÅLLER PÅ ATT TA MIN KANDIDATEXAMEN I SVENSKA. JAG VILL BLI JOURNALIST PÅ KRIMAVDELNINGEN. Tack, kul att vi kunde lösa det! Natti.